sleepy

Visst måste det vara ett positivt tecken på ett förhållande om man han ringer på kl.4 på natten bara för att det skulle kännas bra att hålla om varandra?

De djupaste samtalen hålls på natten.

I dag är jag trött.

Men lycklig, för jag får fara hem. Eller hem och hem, men dit som mina föräldrar bor. Känner mig som en fullständig morsgris, och njuter av det.

Lite svårt att koncentrera sig på gudsbevis och Dostojevskij.

Jag tror jag går på lunch istället.
Publicerad 04.03.2010 kl. 11:43

post essä

Ja
du vet,
få saker
känns så bra
som känslan efter en dag
då man verkligen känner att man presterat

Det må vara några sidor text på en datorskärm
men nu var det just det som krävdes
så med en trött suck
och en blick
loggar
jag
ut

Min
Kafka
fascinerar
tillräckligt för tre koppar te
och ett till hälften nerbrunnet stearinljus

Men när snödrivorna konverterar till slask
och skärmens ljus bländar
föredrar jag alla gånger
min ljuvliga M
och rosa
glass
nu
Publicerad 27.02.2010 kl. 23:24

Tangentbordstango

Stream of conciousness
är svårt att stava
vilket är ironiskt
med tanke på att det hejdar bokstavsflödet.

Jag beundrar visionen
att fånga en människas inre värld
som ofta består av bara känslor och bilder
med något så primitivt som ord.

För människor är ord en stor fördel
Vi har skapat dem
alltså är det bara vi
som får bestämma hur de ska uppföra sig
vad det ska säga
hur de ska se ut
vad de får göra
hur de ska stavas
vad som får skrivas
och om vad
man måste vara tyst.

En dag då allt egentligen är bara bra
men huvudet känns som fyllt av gröt
och hjärnan är för koncentrerad
för att kunna producera tankar
är det en fröjd att bara låta
fingrarna dansa tangentbordstango
och se bokstäver på skärmen
flätas till ett lustigt mönster.

För det allra fiffigaste med Vår skapelse orden
är att de inte bor bakom pannan
utan faktiskt i hela kroppen
ända ner i minsta lilltå.

Vi skapade dem för oss
men de rymde.

Som tur.
Publicerad 23.02.2010 kl. 16:10

Klara - färdiga - vege!

Har gjort en deal med min hjärtevän om att vara vegetarian under fastan. Borde inte vara omöjligt, det enda svåra är egentligen att komma ihåg det. Inte vräka i sig en köttbulle i misstag.
Jag har inget emot principen att människan äter kött. Men jag tycker det är skrämmande hur dagens köttproduktion fungerar. Därför vill jag bara visa att det går att leva utan det.
Inte kanske så mycket för andra, jag menar, det kryllar av vegetarianer omkring mig som verkar må hur bra som helst.
Främst handlar det kanske om att bevisa det för mig själv, samtidigt som mitt val förhoppningvis får också andra att tänka.
Vi får väl se.
Dag 1 påbörjad nu i varje fall.
Publicerad 17.02.2010 kl. 10:17

Studieliv?

Gör allt på en gång och ingenting på samma gång.

Tänk vilka krav som egentligen ställs på en studerande!

Själva studierna är bara en bråkdel, dem ska du klara av, förstås. Gärna klara av bra t.o.m. men det slutar inte där.

Sedan ska du vara cool och lagon aktiv. Synas där, umgås här, festa där. Minst sådär lagom, några nätter per vecka bör vara sömnlösa, några mornar föra med sig en hint av krabbis. Den bilden målas upp av studielivet. Och den bilden känner man sig skyldig att leva upp till.

Jag har långsamt överfallits av en innboende motvilja mot detta. En lust till motreaktion. Det handlar inte om att jag inte gärna fyller min vecka med en lagom mix av studier, vänner, fester och aktiviteter. Det är just så min vecka ser ut. Men jag står inte ut med tanken på att det här är något jag måste göra för att klassas som studerande.

Jag vill vara det på mina egna villkor. Stanna hemma ibland, om jag har lust. Välja pojkvännen framför krogen. Vara tråkig och umgås med ungdomsbekanta istället för att hela tiden desperat försöka lära känna nya människor. Jag gör gärna det också. Men bara då jag vill.

I dag har jag. f.ö. sytt på halarmärken. Det var en väldigt studielivig grej. Och det blev helt snyggt! Nu ska jag snart ut i pulkabacken, sen på föreläsning, sen lite after pulka, sen dricka vin och jobba på etikgrupparbete ikväll med människor jag gillar.

Det är min uppfattning om  en studielivstisdag. Vilka krav den uppfyller orkar jag faktiskt inte bry mig om.
Publicerad 16.02.2010 kl. 12:37

Inbjuden att skriva essä

Med orange gardiner i fönstret
Blir solljuset varmare
Också på en lördag
Dedikerad till uppsatsskrivning

Jag vet inte om det är okunskap
Brist på självförtroende, eller talang
Men än så länge är mina tankar lika osammanhängande som glassplitter
Och jag befarar sju års olycka är att vänta
Innan jag fått något inlämningsdugligt på papper

Om du bara visse vad du ställde till med
Kära Karl August Tavaststjerna
Publicerad 13.02.2010 kl. 11:59

Måndagsreflexionmeditation

Känner mig lite som en pendel
Från världserövrare till en liten kackerlacka
Vore enklare att hållas på mitten

Fast å andra sidan
När har medelmåttor egentligen åstadkommit något?

Ibland känns det ändå som om allt skulle kunna vara så mycket enklare
Jag borde tänka mer på saker
Samtidigt borde jag klara av att bara vara

En sak har jag märkt på sistone
Tänder man stearinljus mår man genast bättre
Elden är på samma gång lugn och levande
Jag vill också brinna
Jag vill ha tid att brinna

Helt klart

Jag måste ta mig tid
Genom förströdda tankar åstadkommer man ingenting
Det är först när de får andas
Som man kan tala om
Att predika med sitt liv

Jag börjar långsamt förstå skillnaden mellan att ha ett liv
Och att leva
Publicerad 08.02.2010 kl. 23:36

Bambi trotsar termometern

Hade bestämt mig för att åka skridskor på morgonen.
Tyvärr hade vädret bestämt sig för att vara -18 grader.
Tyvärr (?) har naturen bestämt att jag ska vara grymt envis.
Så jag vinglade fram i Kuppisparken medan solen gick upp.
Hörde på hurtig, romantisk musik i mp3:n.
Öronen frös.
Det var riktigt vackert.
Publicerad 28.01.2010 kl. 10:54

Driven hit av pur föraktfascination

Det är något bakvänt med att skriva en blogg då man alltid upplevt bloggar som något obehagliga.
Men jag har ingen bättre förklaring än att den här bloggen i princip började skriva sig själv, utan att jag egentligen hade planerat det.
Eller rättare sagt, den började planera sig själv.
Genom hela processen.

Så nu är jag här.

Namnet på bloggen kommer från den enda saga där jag någonsin stött på mitt eget namn.
Att låna namnet från Astrid Lindgren känns vackert eftersom jag brinner för litteratur.
Dessutom är jag en syster.
Och jag vill vara en syster.
Biologiskt, själsligt, ideellt och andligt.
Med förvånansvärt många syskon.
Kanske hittar jag några fler här.
Hej.
Publicerad 27.01.2010 kl. 23:50

Feminist och skrivare.

Ofta arg, ofta glad.

Gillar dans, gladpunk, filosofi, estradpoesi, skrivhäng och prat.

Senaste kommentarer